Andra veckan.
Min andra vecka som arbetande småbarnsmamma har nått sitt slut.
Också denna vecka slutade med tårar emot makens axel.
Livet har känts så oerhört tomt. Så meningslöst. Så ensamt. Vem är jag, när jag inte längre är E:s mamma på heltid? Jag hör inte hemma någonstans. Det är som att jag är på besök på jobbet. Och när jag kommer hem är jag också på besök. Plötsligt
har maken och E interna små skämt som jag inte förstår. Jag kommer hem och finner mig själv sakna tålamod, tröttheten sätter dimmer på allt.
Men här är några saker som fått mig att le denna vecka:
1. Imorse var det höst i luften. Jag har längtat. Älskar hösten.
2. E målade en teckning som jag fick efter jobbet. Maken tolkade det som artisten själv inte kunde förmedla med ord. Fniss.
