Babysim och förargelseväckande beteende.
Ni vet när man är så där oerhört fokuserad på sin söta, glatt simmandes bebis, att man missar att ena bröstet "trillat ut" ur bikinitoppen?
Ja...den känslan.
Oups.
Jag läste i en tidning om en kvinna som blivit beroende av att läsa andras bloggar och sedan blivit deprimerad eftersom hennes liv inte var så "perfekt" som deras. Jag önskar att denna bloggen inte ska vara en sådan blogg. Denna blogg är en hyllning till livet, i både glädje och sorg. I en tillvaro som inte är svartvit och inte är perfekt.