Sommaren. En sammanfattning del 4 (Ängelholm)
Sista etappen på vår roardtrip var Ängelholm. Även där regerade värmeböljan med järnhand.
Nedan: mina föräldrars trädgård.
Mycket tid tillbringades på stranden där maken byggde fördämningar och E demolerade dem. Själv satt jag i en solstol ute i vattnet och åt isglass. Allt annat var för varmt.
Det var som vanligt mycket badande. Om inte i havet så i poolen. Helst skulle pappa vara med såklart. En ganska stor man i en ganska liten pool...men E var lycklig.
E:s kusin A anlände till brottsplatsen några dagar efter oss. Med sitt röda hår på ända och sin oförmåga att ta hänsyn till andras personal space, blev den annars så sociala E både blyg och lite rädd. När hennes händer återigen skulle undersöka hans ansikte så backade han demonstrativt och sa ord jag inte visste att han kunde: usch, usch!
A lyckades också slå E i huvudet med ett äpple, sno hans mat och sparka honom i skrevet. Men det var väl inte mer än rätt att han till slut fick smaka på sin egen medicin.
A attackerar med flugsmälla som vapen...
Vi besökte min pappas gamla mostrar. E var i extas över hur välförsedda två damer i 90-årsåldern var med möbler som kunde öppnas och stängas. Han öppnade och stängde länge och tröttnade först efter att ha stängt en skåpdörr över sin egen hand. Rookie
mistake.
En annan dag besökte vi Dunkers kulturhus. Där såg vi en utställning om misslyckade uppfinningar så som grön ketchup, vit pepsi och en cykel helt i plast. Bebis-kusinerna tyckte dock mest om snurrstolarna i foajén.
E gick in i nån sorts ny fas. Började gå. Började teckna en massa baby-tecken. Ville plötsligt ligga nära, nära och kramas vid läggning. Tecknade "gunga" istället för "bada" då han vaknade på morgonen.
Matvägran var dock densamma. Det skreks, spottades ut och kastades snabbmakaroner så häftigt att jag en timme senare hittade makaroner i håret.
E fick även sin första upplevelse av att backa med släp...
En dag vallfärdade vi till caféet Lotta på åsen. Där åt vi buffé a’la sju sorters kakor och diskuterade livet. E sov likt en ängel i vagnen och allt var finfint. När E vaknade gick han direkt in för sitt vanliga mission: hitta den enda jordhögen
på gräsmattan och sedan noggrannt gräva runt i den. Han lyckades.
När hela familjen var samlad så passade vi på att fira lilla kusin A som fyllde 1 år. Det var paketöppning, pannkakstårta (slukad med god aptit av A, kastad på golvet av E) och 7-stämmig skönsång av Imse vimse spindel.
Som komplement till den sockerfria pannkakstårtan hade syster yster åter igen brilljerat genom att baka ljuuuuuvliga choklad-kola-salt-Cupcakes. När man hade ätit dem kändes det som om man kunde dö lycklig.
Lilla A testade noggrannt alla sina presenter och gick sedan vidare med att generöst och orädd dela ut kramar till folk åt höger och vänster.
Min man bebistjusaren:
Tre vackra flickor i blommiga kläder.
Vi lämnade Ängelholm med tungt hjärta. Varför skulle man vilja vara nån annan stans än där ens föräldrar tar bebisarna på cykeltur varje morgon så att man själv får sova?!
