Sommaren. En sammanfattning del 1. (Stockholm)
Så vad har vi då gjort av våra 8 veckor av gemensam ledighet (Aka vårt gemensamma ekonomiska självmord)?
Vi rivstartade det hela med två veckor av mycket sjuk bebis. Favorit i repris kan man säga. Tvättmaskinen fick jobba sig varm, vätskeersättning och febernedsättande inhandlades och alla hushållets vuxna personer fick överge sin nattsömn.
Men sen då?
Sen målade vi med fingerfärg. E inledde med att äta en ordentlig klick lila färg (som expediten lovat dyrt och heligt att han kunde äta enorma mängder av utan att fara illa). Sen kräktes han. Sen tyckte han att det räckte med målandet.
Det har varit en hel del på temat "pappas pojke". Där maken är. Där är E...med beundran i ögonen. Och det med rätta.
Det har varit tidiga mornar på Gröndals lekplats...med otaliga försök att bestiga rutschkanan.
E har ofta och väl organiserat om i våra kökslådor. Ibland lägger han till sånt som han tycker kan behövas. All matlagning blir en överraskning.
Det har varit fler besök på rum-för-barn på kulturhuset. Där finns ett rum fullt av kapla-stavar. E sorterade metodiskt trästavarna i olika högar som han sedan demolerade under glada (krigs) rop.
Cafe Cul de Sac (pop-up cafe på sommaren i Gröndal) leverade som vanligt. Det blev många besök där bland deras lounge-stolar, goda kaffe och härliga utsikt.
E lärde sig plötsligt att peka. Och när det passerade en spännande spårvagn på ena sidan och en lika spännande hund på andra sidan fick han ta till dubbel-pekningen.
Det är också sommaren då "hunden" började följa med överallt. Och E bytte ut hela sitt (förvisso ganska lilla) ordförråd mot att endast säga "vovovov"...
Vi besökte Liljevachls konsthall och beundrade Lars Lerins akvareller. E rammade, med beundransvärd hastighet, en av avspärrningarna med hjälp av sin egen vagn.
Min favorit-målning:
Och det har badats. Väldigt mycket. "Bada" är det första E tecknar på morgonen och det sista han tecknar innan han somnar på kvällen.
En eftermiddag spenderade vi på en bänk på djurgården. En sovande bebis, sol och förunderlig tystnad mitt i storstaden.
En fika på en uteservering och Stockholm när det är som vackrast.
Vi tog en dagstur med båt till Fjäderholmarna. Där hittade E, till sin stora glädje, en hel jättehög med grus att bestiga/sortera. Till föräldrarnas stora glädje tröttade tidigare nämnda grushög ut E så pass att han attacksomnade i sin vagn och gav dem 1,5 timme av kaffe, kaka, korsord, sol och hålla handen.
Jag och maken lämnade E med hans mormor och åkte på en egen 22-timmars minisemester i Nacka. Ljuvligt är ett för svagt ord för att beskriva de timmarna.
To be continued....
