Om det ljuvliga med att trycka på knappar.
E befinner sig i en intensiv knapptryckar-fas. Vi kan inte gå förbi ett enda trafikljus utan att han ljudligt meddelar att hans liv hänger på att han får trycka på knappen. Samm sak med hiss-knappen. Hans favoritstund på dagen är kvällen
då han både får hjälpa till att sätta igång diskmaskinen och sedan trycka på lampknappen då det är dags att sova.

I lördags åkte min lilla familj för att hälsa på vänner som nyss fått en liten bebis. Den nya lilla människan sov som en sten genom hela besöket och E var måttligt imponerad. Dessutom fanns det ju en fjärrkontroll full av knappar som lockade. Man måste
prioritera.
I söndags gick vi till vallokalen och firade därefter vår demokrati med kaffe och bulle i solen. Jag och maken sågade lyxvillorna på andra sidan vattnet medan E försökte ta reda på hur han skulle ta sig igenom stängslet för att hoppa i nämnda vatten.

Efter det gick hela familjen (och "hunden") ned till bostadsrättsföreningens träningslokal och lyfte lite vikter. E upptäckte snabbt att roddmaskinen hade en knapp. Den tryckte han sedan på i ca 20 min medans vi tränade. Aldrig hade jag anat att
en roddmaskin var en så bra barnvakt.


Sen är det ju så att E ska göra allt som hans pappa gör....